Liberalism

Beatrice-Gate

Sveriges justitieminister Beatrice Ask blev igår ofrivilligt en del av nyhetsflödet [Aftonbladet], [DN] då hon på facebook länkade till en artikel av satirsiten The Daily Currant där det bland annat hävdas att:

”Colorado is reconsidering its decision to legalize recreational pot following the deaths of dozens due to marijuana overdoses. According to a report in the Rocky Mountain News, 37 people were killed across the state on Jan. 1, the first day the drug became legal for all adults to purchase. Several more are clinging onto life in local emergency rooms and are not expected to survive.”

Källan Rocky Mountain News var en dagstidning som lades ned 2009. Andra inte särskilt subtila ledtrådar om att det hela handlade om satir var att ett av offren uppgavs vara Jesse Pinkman samt att det, så vitt jag vet, inte någon gång rapporterats om att 37 personer skulle dött av att brukat marijuana under en dag i något land eller delstat där drogen redan är laglig. Det hävdas till och med på vissa håll att det totala numret dödliga överdoser av THC genom tiderna är 0, eftersom det skulle behövas ett femsiffrigt antal ”joints” innan någon fått i sig de doser som behövs för att ämnet ska vara dödligt.

DN uppger att Beatrice Asks pressekreterare Per Claréus inte kan säga att justitieministern insåg att artikeln handlade om satir eller inte.

Mer, lite grövre, humor går att finna här.

Innan cannabismissen var Beatrice Ask antagligen mest känd för idén om att misstänkt sexköpare redan innan fällande dom skulle bli uthängda offentligt genom ”rosa kuvert”.

Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet, beskrev idén som en ”hårresande tanke” och uppgav för nyhetskanalsen.se att: ”Det är inte en acceptabel människosyn. Det är en återgång till medeltiden”. Enligt samma DN-artikel ska generalsekreteraren ha menat att ”rättssäkerhet handlar om att en misstänkt ska dömas i domstol av en oberoende domare och inte av omgivningen”, vilket i och för sig är en grundbult för varje seriös rättsstat, men tydligen inte en självklarhet för vår regering.

Frågan som måste ställas när den här typen av saker händer är nog egentligen om det alls går att ha något förtroende för Beatrice Ask som justitieminister, vad tycker ni?

Intervju: Mauro Zamboni om Tenstadomen och rättsstaten, del 1

Efter att händelserna som föranledde Tenstarättegången inträffade har lagtexten ändrats och numer anses det även vara våldtäkt om offret med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation. Med nuvarande lagstiftning hade sannolikheten för en fällande dom varit högre. Trots detta är de unga män som stod anklagade för brottet frikända i Hovrätten. Mauro Zamboni är professor i allmän rättslära och har författat ett antal böcker och artiklar om hur politik förhåller sig till lagstiftning. Idag ska han reda ut några av de frågor som uppkommit kring den så kallade Tensta-rättegången. Intervjun är ganska lång varför del ett publiceras idag och del två vid ett senare tillfälle.

LP: Många människor tycker att det är uppenbart att männen begått handlingar som är förkastliga och att de därför bör straffas. Varför dömde inte domstolen de åtalade för våldtäkt? (mer…)

Torsdagsintervju: HAX

Henrik ”HAX” Alexandersson är en svensk bloggare, journalist och debattör aktiv inom Piratpartiet och Frihetsfronten. Idag har han varit vänlig nog att svara på några frågor från LP-bloggen.

HAX_N24_1

LP: Hur kommer det sig att du engagerade dig som liberal?

HAX:

Redan när jag engagerade mig politiskt i slutet av 70-talet slog det mig att borgerliga partier och politiker ofta talade om frihet, men att det var mycket snack och lite verkstad. Jag ville att man även skulle föra en frihetlig politik, vilket allt för sällan var fallet.

Fria Moderata Studentförbundet var under ett antal år en fristad för mig och på 90-talet engagerade jag mig i Frihetsfronten, som är mitt politiska hem sedan dess. (mer…)

Liberala notiser, 12 juni

Blondinbella och stulna vapen

Såhär i semestertider är veckans liberala notiser något förseende, men varken nyheter eller ideologi verkar ha tagit semester då ovanligt många intressanta saker kan uppmärksammas. Bland de mer upplyftande inläggen som postats i veckan hittas en uppgörelse med feminismen och feminister av Blondinbellas, tio sanningar om ekonomer inte vill att du ska veta och dave1bs lista över saker du bör veta om staten inför valet. Erik Lakomaa, Ekon. Dr. och forskare vid Handelshögskolan, har även skrivit veckans kanske bästa debattartikel där han förklarar att antalet brott som begås med stulna, legala, vapen är väldigt litet. Det är bra att den här typen av artiklar skrivs, eftersom den absoluta majoriteten av vapenägarna i Sverige är laglydiga, trevliga och ansvarstagande människor.

Rättssäkerhet

Statsåklagare Nils-Eric Schultz skriver öppet brev till Beatrice Ask om varför det är farligt för både poliser och rättssäkerheten att syssla med infiltratörer i grov brottslighet. I övrigt har veckans rättssäkerhetsfrågor mest handlat om övervakning. Piratpartiet konstaterar att USA:s övervakningssystem även drabbar svenskar och DN skriver om hur övervakningen faktiskt är mer omfattande än vad som tidigare varit känt.

Husby

Johan Norberg skriver i the Spectator om Husbykravallerna och varför den här typen av saker händer i Sverige. Även Dick Erixon tar upp ämnet under rubriken ”Förortsutopin står i brand”.

Andra notiser

Polisanmälan efter SvDs artiklar om förvaret. ”Jag tycker inte att underrättelseinformation ska redovisas i öppna källor och jag har varit vänligt tydlig om att det är ett problem för Försvarsmakten”, sade Cecilia Widegren, M, ordförande för regeringens försvarsberedning. Ett annat problem för försvaret är att det inte får tillräcklig budget och förutsättningar för att försvara Sverige. Vid något tillfälle vore det trevligt om moderaterna även gjort något åt detta.

Varg ställer till mer skada i Småland. 21 får rivna. Liberala partiet tycker synd om de drabbade. Det är en viktig äganderättsfråga att kunna få skydda sin egendom på ett effektivt sätt.

Hollande anser att Eurokrisen är över. Det är i och för sig bra att vara positiv, men detta börjar likna Bagdad-Bob.

På juridikbloggen föreslås ett antal åtgärder för att minska problemen med människohandel.

Tintin är priset vi betalar för ett fritt samhälle

Vi har under dagen kunnat följa turerna kring Kulturhusets politiska kommissarie, Behrang Miri, och hans försök att censuera delar av kulturarvet som han anser inte passar in.

“–All barnbokslitteratur borde ses över. Även vuxenlitteratur. Många människor från afrikanska länder bor här i dag, men vi har alldeles för lite kunskap om dem“ sade kulturhusets nya konstnärlige ledare Behrang Miri till DN som en kommentar på varför han valt att slänga ut Tintin och ge order om att resten av böckerna som tillhandahåll ska gås igenom och att bland annat böcker med rasistiskt och homofobiskt innehåll ska rensas ut ur ett ungdomsbibliotek. Vidare menade han att utrensningen är en del av en helt ny vision för kulturhuset där verksamheten ska styras utifrån diskrimineringslagen. Debatten om Tintin ska ha förts under lång tid på kulturhuset. Rimligen skedde detta på måndagen den 24e september då artikeln publicerades online klockan halv sex på tisdagmorgonen.

Den ”helt nya visionen” som Miri försöker iklä diskrimineringslagstiftningen, är inget annat än en auktoritär och totalitär vision om framtiden där det politiskt korrekta etablissemanget tar sig rätten att bestämma vad vi bör läsa. När någon börjar tala om att böcker ska ”gås igenom”, och ”rensas ut” är det dags att vi reagerar och börjar kämpa för vår frihet.

Tintin på kulturhuset
Bild: Tobias Boström

Bloggaren Cornucopia var tidigt ute och sågade upplägget under den lätt sarkastiska rubriken ”Svensk kultur berikas med censur och bokbål”  och på SVD fick kulturchefen möjlighet att leva ut sin fantasi om att skriva en hel krönika nästan enbart innehållande Tintin-referenser och konstaterar till slut angående idéen att cencurera kulturen att; ”Den som ger sig ut på jakt efter olämpligt innehåll i kulturen får lätt väldigt mycket att göra och halkar nästan alltid snett.”

Juridikbloggen frågar sig under rubriken ”Det, mina vänner, är censur”  vem som givit denna människa rätt att avgöra vad som borde finnas på bibliotekets hyllor och spekulerar i vad som blir nästa steg;

”Nästa gång är det någon självsvåldig person som anser att böcker som “hånar profeten” inte “borde finnas” på bibliotekets hyllor. Eller att böcker som gör narr av den kristna skapelseberättelsen inte “borde finnas”. Eller böcker som kritiserar fackföreningsrörelsen. Eller böcker som “förolämpar nationen”.

Det här, mina vänner, är exakt och utan minsta skillnad samma fasoner som leder till att kritiker av det sekulära Turkiet sätts bakom lås och bom, som för närvarande leder till att hus bränns ner och folk mördas i muslimska länder, som är grunden till att Pussy Riots medlemmar dömts. Det är diktatoriska fasoner.”

(mer…)

Georg Adlersparre och Revolutionen 1809, varför vi firar 6 juni

Idag är det Sveriges nationaldag. En dag för firande och stolthet. Men vad är det egentligen vi firar idag, och spelar det någon roll? Hur bör egentligen vi liberaler förhålla oss till vår nationaldag?

Svenska flaggan

Det finns ett antal anledningar som brukar nämnas till varför vi firar vår nationaldag just den 6 juni. Det primära syftet är att Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523. Men även 1809 års regeringsform, 1974 års regeringsform samt riksdagsordningen 1973 brukar nämnas.

Huruvida man överhuvudtaget vill fira en nationaldag eller ej är något som bara den enskilde individen kan avgöra. Men om man, som vi, anser att kulturarvet är något viktigt och att det är viktigt med en minsta gemensamma nämnare och en symbol att samlas kring, så borde vi fira något bättre än ovan nämnda anledningar (även om förändrade regeringsformar förvisso kan ses som något mycket positivt). Att fira tyrannen Gustav Vasas tillträde som kung, och med det slutet på valkungadömet och början på en alltmer centraliserad statsmakt är något vi som liberaler aldrig kan ställa oss bakom.

(mer…)

Ideologins död i Nya MUF

Moderata ungdomsförbundet har alltid fungerat som en ideologisk vakthund och verkat för att moderpartiet ska hålla sig på den smala vägen. Det är nu tydligt att MUF helt och fullt har övergivit denna roll och istället har blivit regeringspartiets förlängda arm.

Moderata ungdomsförbundetI en intern artikel skriver Rasmus Törnblom och Emil Eriksson, ledarmöter i MUF:s förbundsstyrelse, vad de kallar ”sitt nyårslöfte till medlemmarna”. Törnblom och Eriksson slår fast att de viktigaste frågorna för ungdomar är utbildning och arbetsmarknaden. De skriver:

Vårt löfte blir därför att med mer kraft än idag utmana och bilda opinion mot de strukturer och system som både på arbetsmarknaden och i skolan håller unga människor tillbaka.”

Det låter förvisso förtroendeingivande, men sättet som Törnblom och Eriksson vill lösa dessa problem på är att döda ideologin! De uttrycker det på följande raljerande sätt:

För vår del innebär detta färre grubblerier över vad döda gamla överklassgubbar från andra århundraden tyckte och tänkte – oavsett om de var poeter, filosofer eller författare.”

(mer…)

Bra och dåliga straff

Brott och Straff

I mitt förra blogginlägg pratade jag om bra och dåliga lagar. Framförallt gick jag igenom vilka kriterier som bör uppnås för att en lag ska vara acceptabel i en nattväktarstat. När det väll bestämt att någonting bör räknas som ett brott är dock halva jobbet kvar. Vilka konsekvenser ska det få att begå ett brott? Jag upplever att debatten om vad som är rätt och fel och vad som bör vara förbjudet ofta blossar upp i diverse liberala forum, men det är sällan en mer principdriven diskussion om vilka straff som bör delas ut faktiskt förs. Som uppföljning till mitt tidigare inlägg om bra och dåliga lagar tänker jag därför ge min syn på frågan om bra och dåliga straff.

Brott och straff

Inledningsvis vill jag ta upp en viktig detalj som bör finnas i bakhuvudet på läsaren. Skadestånd är inte i striktaste mening ett straff. Skadestånd regleras framförallt i Skadeståndslagen (1972:207) medan brott och deras påföljder regleras i Brottsbalken.[1] Skadestånd ska alltså ersätta skada som uppstått vid ett brott och kan sägas handla om rättvisa.[2] När jag i fortsättningen diskuterar straff utgår jag alltså ifrån att ersättning för skador redan utgått via skadestånd. Straff i den mening jag använder begreppet är alltså de rättsliga konsekvenser utöver skadestånd som drabbar den dömde.

Med det fastslaget vill jag kort gå in på rättssystemets funktion. En nattväktarstat har till uppgift att upprätthålla säkerheten inom dess gränser och skydda dess medborgare från rättighetskränkningar. Klickar man på ”Rättsväsende” under ”Vår Politik” på Liberala Partiets hemsida får man upp följande text; ”Statens första uppgift är att tillhandahålla ett fungerande rättssystem, d v s ett system för att skydda och värna våra grundläggande rättigheter inom landets gränser.”Av detta följer även att staten måste skydda medborgarna inte bara från andra medborgare, utan även ifrån förtryck från just staten. (mer…)

Bra och dåliga lagar

Liberala partiet har medlemmar med i viss mån skilda politiska åskådningar. Det finns folk med dragning åt anarkokapitalism, objektivism och libertarianism och säkert en hel rad blandningar och underkategorier. Många är nog vad jag skulle kalla naturliga libertarianer, det vill säga människor som helt enkelt känner att de vill bestämma över sig själva och inte har något behov av att köra med andra. Goda grannar, helt enkelt. Andra har kommit fram till sin politiska övertygelse tack vare lång livserfarenhet och upplevelser som fått dem övertygade om att det bästa är om människor får göra sina egna val. Ytterligare några har kanske sökt efter en filosofi som passar dem och fastnat för någon liberal filosof och på den vägen blivit övertygad om att det är frihet som de vill sträva efter. Oavsett vägen dit är vi dock alla överens om följande; jag äger mig, du äger dig och alla äger sig själva. Lev och låt leva. Kränk inte någon annans rätt till detta. Statens enda legitima uppgift är därför att hindra andra från att kränka din rätt till ditt liv, frihet och egendom. Olika liberaler har uttryckt denna princip på olika sätt. Rothbard talade om en central ”Icke-aggressionsaxiom”, som i mitt tycke duger utmärkt för att sammanfatta det hela.

”The libertarian creed rests upon one central axiom: that no man or group of men may aggress against the person or property of anyone else. This may be called the ”nonaggression axiom.” ”Aggression” is defined as the initiation of the use or threat of physical violence against the person or property of anyone else.” [2]

Lagboken
Sveriges rikes lag

När vi då kommit fram till att det är fel att initiera våld mot någon annan och att det enda legitima användandet av våld därför är i försvar av våra rättigheter kan vi konstatera att staten, eller våldsmonopolet, bör ha till uppgift att skydda medborgarna från att bli utsatt för våld och kränkningar av deras rättigheter. Harvardprofessorn och filosofen Robert Nozick sammanfattade denna tankegång såhär:

”Det viktigaste slutsatserna vi drar om staten är att en minimal stat, begränsad till de snäva funktionerna att skydda mot våld, stöld och bedrägeri, att upprätthålla avtal o s v, är berättigad, att en mer omfattande stat kränker människors rättigheter […] Två betydelsefulla resultat är att staten inte får använda sin tvångsapparat för att förmå vissa medborgare att hjälpa andra, eller för att förbjuda medborgarna att utföra vissa handlingar, för sitt eget bästa eller till sitt eget skydd” [3]

(mer…)

Den dyrköpta tryggheten

Därför är religionsfriheten dyrbar för fler än de religiösa.

Varför religion?

I dagens Sverige så stöter man på många som inte bekänner någon särskild gudstro. Man får ofta höra att religion är omodernt, kanske också att det är till för svagare människor som inte kan tro på sig själva, eller rentav att det i viss mån kan vara farligt. Det är i min mening inte helt underligt att folk kan tänkas tro så. Man läser i tidningen, ser på nyheterna, och hör av sina bekanta om så mycket avskyvärt och svårfattbart som genomförs till något högre väsens ära. Mediernas granskande syn blottar de som misshandlar, trakasserar, mördar och spränger. Heliga krig förs mot de som i våra ögon gjort intet eller bara litet ont.

Karl Marx, 1875
Karl Marx, 1875

Varför behöver vi religion? Låt oss vända oss till någon vars åsikt om den frågan haft betydande inverkan på den moderna historien. Karl Marx, som i sin text “Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin” metaforiskt uttryckte att “[Religionen] är folkets opium”, har blivit citerad av många och stora. Religionen, ansåg han, var det som massorna använde för att bedöva sig från livets smärtor och svårigheter. Med religionen så skapade de en innehållslös mening med sina liv, en illusion av att de kunde förändra sig, framåtskrida, och komma närmre något högre väsen genom tom ritualism och dyrkan. Religionen är, enligt hans måttstock, till synes bara ett hinder mellan människan och hennes intellektuella frigörelse och upphöjelse, en nedbindande kraft som gör henne trångsynt och sårbar för manipulation. (mer…)


2017 Klassiskt liberala partiet - Sveriges enda liberala parti
Proudly designed by Tioreo