Bensinskatt har ingen effekt

“Höjda koldioxidskatter är i allmänhet det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen – mest klimatnytta för pengarna helt enkelt.”

Så skriver Miljöpartiet på sin sida gällande bensinskatt.

Ni vet sedan tidigare att miljöpartiet de senaste åren velat höja skatten och därmed bensinpriset från mellan 70 öre till 2 kronor per liter. Detta för att, som ni ovan kan läsa ” minska på koldioxidutsläppen”. Enligt miljöpartiet så kommer ni inte hämta era barn på dagis alternativt ta cykeln till jobbet en eller flera dagar i veckan.

Så stämmer då detta att om bensin och diesel blir dyrare kommer vi att köra mindre bil, och kommer Svensk export- och importindustri sluta att köra med lastbil till och från hamn?

Se grafen nedan där jag jämför priset med förbrukningen på diesel och bensin.

Som ni ser så finns det inget samband mellan pris och efterfrågan på de nivåer som Miljöpartiet önskar höja bensin och dieselskatten.

Är det inte bättre att vi får behålla våra pengar och investera och konsumera dessa på saker vi faktiskt behöver, snarare än att staten skall göra det ännu dyrare för oss att komma till jobbet, eller göra det ännu dyrare för Svensk exportindustri att frakta till närmaste hamn? Skall vi göra Svenskarna fattigare och Svensk exportindustri än mindre konkurrenskraftig på en skatt som ändå inte fungerar?

Skall vi lägga dessa pengar på ännu mer svinn i statens byråkratiska system?

Miljön är viktigt för oss i det Liberala partiet, och det är precis därför som vi vet att privata investerare satsar på det som verkligen är hållbart i framtiden. Vi skall inte ägna oss åt övertaxering på områden där det inte ger någon verkan, och vi skall inte låta politiker felplacera våra pengar.

Pengar allokeras och placeras alltid effektivare och mer rätt av oss individer än av statliga tjänstemän, det har vi sett otaliga exempel på under åren. T.ex. pengarna till varven under 1970-talet och statens etanolsatsning som gör att folk svälter i fattiga länder för att majsen går till etanol istället för mat.

Pengar som man själv har jobbat ihop är man bra mycket mer noggrann med var man placerar, än vad en statstjänsteman eller politiker skulle vara. Denna tjänsteman eller politiker har varken slitit för dessa pengar, eller har i närheten av samma intresse, att se att dessa pengar placeras optimalt.

Vi som ansvarsfulla medborgare, tar inte bilen ett extra varv i rondellen bara för att bensinen inte är övertaxerad.

Endast genom att både medborgare och företag har egna pengar på kontot att investera, genom låg arbetslöshet och låga skatter, endast då kommer det finnas kapital tillgängligt att lägga på forskning och utveckling på förnybar energi.

Vem tror du investerar 100 000 kronor bäst – den som har jobbat ihop dem och verkligen är mån av att satsa på den förnybara energi som har störst chans att ge framgång, eller den statstjänsteman, som inte har något eget intresse och mer påverkas av lobbying och politiska intressen.

Varje svensk kan ta ansvar för miljön och vår långsiktiga miljöpåverkan, utan att detta påtvingas genom statliga åtgärder som inte fungerar.

Kan du ta ansvar för miljön utan att staten tvingar dig? Då gör du rätt i att rösta på Liberala partiet 2014. Vi vet att människor växer med ansvar och att vi som bor i Sverige, kommer att prestera bättre och må bättre om vi får ta ansvar för våra egna liv och våra egna handlingar.

Tror du också att privata personer och företag placerar pengar bättre än politiker och statstjänstemän? Då borde du funderar på om ett medlemskap i Liberala partiet kan var något för dig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Inte för att vara den som är den. Men det syns ganska tydligt att förbrukningen varit lägre efter att priset var som högst under 2008.

    Det kan förstås finnas många anledningar för detta, exempelvis en global finanskris, men sambandet kan ändå hittas i grafen du visar.

    1. Tack för dina synpunkter Patrik. Ja att det under 2008 då finanskrisen slog till, ledde till lägre förbrukning då fler blev arbetslösa och andelen transporter sjunk då flera Svenska exportföretag tex Volvo och Scania, kraftiga tappade i orderingång. Hur stor del av detta som beror på finanskrisen och de höga bensinpriset, är svårt att spekulera i. Givet, de 3 senaste åren så kan jag inte se någon tydlig korrelation mellan priset och volymen, då priset gått upp cirka 3kr.

    1. Etanol görs av tex majs och sockerrör detta är de två grödor som odlas mest i afrikas horn. Hur menar du att priset på majs eller sockerrör INTE skulle öka när efterfråga på det ökar? Om en bonde i afrikas horn får mer betalt genom att sälja det som etanol än för att göra majsmjöl, som är det vanligaste och billigaste basfödan i tex Kenya. Då säljer bonden till Etanolfabriken. Hur fungerar det som ett komplement? Etanol grödor odlas ju på samma mark som matgrödor? Bonden tillverkar det som man får mest betalt för.

      http://www.technologyreview.com/energy/18173/

      Vidare, är det ingen billigt politisk poäng. Det stöds av forskare som du kan se i artikeln ovan. Och nej, vi är inte medvetna om att pris/utbudskurvor inte gäller för produktion av majs och sockerrör.

  2. Det här inlägget innehåller några fel.

    “Bensinskatt har ingen effekt”

    Det här var kanske skrivet lite som en överdrift för att få igenom en poäng, men det impliceras även i texten “Vi skall inte ägna oss åt övertaxering på områden där det inte ger någon verkan”. Problemet med påståendet är att det inte går att dra den här slutsatsen utifrån grafen som visas. För, det enda man har är en massa datapunkter, men i sig visar inte dessa att det inte skett andra saker som fått svenska folket att öka bilåkandet under perioden. Ifall ekonomin vuxit starkare under 00-talet så kan det ha gått emot effekten från höjda bensin- och dieselpriser, vilket också skulle kunna förklara utvecklingen.

    På ett sätt verkar det korrekt att grafen visar att det inte blivit någon större effekt av det höjda priset på bensin och diesel, men man kan endast dra slutsatsen att ingen effekt skett genom att anta att det inte fanns några andra saker som förmådde bilförarna att öka sin konsumtion.

    “Miljön är viktigt för oss i det Liberala partiet, och det är precis därför som vi vet att privata investerare satsar på det som verkligen är hållbart i framtiden.”

    Omvänt blir det att vi inom LP vet att investerare satsar på hållbara saker eftersom miljön är viktig för oss inom LP.

    “Endast genom att både medborgare och företag har egna pengar på kontot att investera, genom låg arbetslöshet och låga skatter, endast då kommer det finnas kapital tillgängligt att lägga på forskning och utveckling på förnybar energi.”

    Det finns inte pengar för det nu, alltså?

    1. Du har helt rätt i att det är fler variabler som spelar in i förbrukning av bensin och diesel än priset. Till vilken utsträckning dessa variabler, påverkat efterfrågan och om efterfrågan skulle varit ännu större om priset inte gått upp, blir mycket svårt att uttala sig om. Dock, så finns det ingen tydlig korrelation givet att man bara tar med dessa två variabler i analysen.

      Dessa pengar tas av oss skattebetalare och allokeras sedan ut till olika satsningar som väljs av politiker och statstjänstemän. Skulle vi ha lägre skatter på företagande skulle det skapa fler jobb och lägre arbetslöshet. När kostnaderna för arbetslöshet minskar och Svenska företag blir mer konkurrenskraftiga, kommer företagsägare och privatpersoner ha mer pengar i plånboken att satsa på miljövänliga alternativ. När privatpersoner och företagare känner sig säkra i sin finansiella situation och har pengar över, kommer de att satsa i förnybar energi om det är detta som svenska konsumenter efterfrågar. Dessa investeringar har ofta en lång tidshorisont avseende avkastning och även hög risk. Denna risk tas av investerar i andra branscher, där utvecklingskostnaderna är höga, tex läkemedel och bioteknik. Staten skall inte riskera våra skattepengar på högriskprojekt, utan det skall skötas av investerare som är villiga att ta den risken.

      Vidare, om politiker företrädar folket, och folket vill ha miljösatsningar, så borde skatten sänkas med motsvarande belopp som staten allokerar till miljösatsningar efter som folket ändå kommer satsa dessa pengar på miljön? Det är ju på det antagandet som staten tar skattepengar och sedan efter avdrag för byråkratiska kostnader, placerar dessa i vad de anser riktigt, och inte i vad marknaden anser har störst chanser att ge avkastning.

      Det finns alltid pengar att investera, om den potentiella avkastningen är hög och investerare vet, vilka lagar och regler som gäller inom en bransch. Nu lägger sig politiker i förutsättningarna inom förnybar energi efter eget tycke, och det ger en högre risk och skrämmer iväg privata investerare. Det skulle finnas mer pengar att investera, om det gick bättre för Svenska företag. Vidare, skulle det finnas mer pengar att investera om företag samt privatpersoner skulle ha mer i plånboken efter skatt.

      1. “Du har helt rätt i att det är fler variabler som spelar in i förbrukning av bensin och diesel än priset. Till vilken utsträckning dessa variabler, påverkat efterfrågan och om efterfrågan skulle varit ännu större om priset inte gått upp, blir mycket svårt att uttala sig om.”

        Det första är definitivt svårt att veta, men nog inte det senare. Allt annat lika borde man ju förvänta sig att högre pris på en vara minskar efterfrågan; efterfrågan borde, om något, varit större om priset inte gått upp.

        “Dock, så finns det ingen tydlig korrelation givet att man bara tar med dessa två variabler i analysen.”

        Definitivt. Men, som sagt, det ger en inte grund för att säga att ingen effekt alls skett.

        Annars håller jag med dig om vad du skrivit, men det har inget med det jag skrev att göra.

  3. Partiet borde strunta i miljön och värna om de fattiga i stället. Punktskatter drabbar självfallet dem som inte har råd med dem värst.

    Alla skatter drabbar förstås i slutändan de fattiga. Men när det gäller skatterna på de rika fordras det en kurs i nationalekonomi för att förklara hur de drabbar de fattiga. När det gäller punktskatter behöver det väl inte ens förklaras?

    Och partier som värnar om miljön till förfång för människan har vi redan nog och övernog av.

    1. Det stämmer att skatten på bensin om diesel, slår hårdast mot dem som har det sämst ställt. Det är ju dem som får se störst andel av sin disponibla inkomst gå till fasta punktskatter.

      Vi tror precis som du säger att företag kan erbjuda människor miljövänliga alternativ om det är de som efterfrågas. Om politiker nu företräder folket genom satsningar på miljön, så borde ju även dessa tjänster och produkter direkt efterfrågas av folket. Detta utbyte kan ske effektivare och mer korrekt, utan statlig byråkrati som mellanhand.

  4. Är liberala partiet ett utilitaristiskt parti? Man kan få det intrycket när man läser denna artikel.

    Vi skall inte ha punktskatter därför att det är fel med punkskatter, inte pga några utilitaristiska skäl som anges i detta artikel.

    1. Det stämmer att vi är emot punktskatter. Dock så syftade detta inlägg främst till att påvisa att högre skatt på bensin, inom de nivåer som är föreslagna av miljöparitet, inte skulle minska koldioxidutsläppen från bensin och diesel.

  5. Statistik är inte ett lätt ämne och jag är verkligen ingen expert, men även jag kan känna igen ett tveksamt statistiskt samband. Det finns ett flertal problem med grafen och därur komna påståenden. För det första har grafen inte tagit hänsyn till att antalet bilar i Sverige rimligen har förändrats under den aktuella tidsperioden. Att därför mäta total konsumtion blir missvisande, då siffrorna för 2011 och 2001 bygger på olika förutsättningar. Likaså är bensinpriset inte jämförbart, då man inte tar inflationen i beaktande. För det andra tar grafen inte hänsyn till att ett högt bensinpris kan ha en indirekt inverkan på konsumtionen, i form av ökade krav på bränsleeffektivitet. Ett exempel som tyder på att en sådan effekt finns är att GM och kompani fick stora svårigheter med att sälja bilar, eftersom att folk efterfrågade bensinsnålare alternativ. För det tredje anges inga källor till siffrorna, varför man inte kan återskapa resultaten, ej heller verkar siffrorna ta hänsyn till ekonomisk forskning. Slutsatsen är därför att artikeln inte kan påvisa det den påstår och därför bör plockas bort i avvaktan på revidering. (Korspost från FB)

    1. Tack för dina synpunkter Fredrik. Du har rätt i att en graf med trendlinjer hade varit att föredra.

      Du har helt rätt i att det är fler variabler som spelar in i förbrukning av bensin och diesel än priset. Till vilken utsträckning dessa variabler, påverkat efterfrågan och om efterfrågan skulle varit ännu större om priset inte gått upp, blir mycket svårt att uttala sig om. Dock, så finns det ingen tydlig korrelation givet att man bara tar med dessa två variabler i analysen.

      Artikeln påvisar, att det trotts en prisökning på bensin och diesel, som är större än den av miljöpartiet föreslagna skatten för att minska efterfrågan, så har efterfrågan inte gått ner. Att det inte finns andra variabler som mycket möjligen påverkar, är inget jag tagit avstånd ifrån i artikeln.

      Siffrorna kommer från http://spbi.se/statistik

  6. Är budskapet med denna post att beskattning av något, exempelvis bensin och diesel, inte minskar mängden av det?

    Det är isåfall ett budskap som för det första motsäger all rationell ekonomisk teori och dessutom har antiliberala implikationer inom de flesta områden.

    Att beskattning av något minskar mängden av det kan lätt logiskt härledas från den grundläggande principen att eftersom folk allt annt lika helst inte vill bli av med pengar leder ett högre pris till minskad efterfrågan. Exakt hur stor den effekten är beror på de specifika omständigheterna vid olika sammanhang, men att den är negativ råder det inte något tvivel om.

    Det kan också påpekas att om skatter på bensin och diesel inte påverkar, då blir slutsatsen att skatter på arbete nog inte påverkar heller.

    Det bör för övrigt också påpekas att “empiriska tester” av prisförändringars effekter dra med ett inbyggt metodproblem. Högre pris kommer att allt annt lika höja utbudet, men det kan också vara resultatet av ett lägre utbud och det kommer också att sänka efterfrågan.

    Det rätta argumentet mot punktskatter är istället att de inskränker folks frihet och dessutom i fallet med bensin och diesel ökar transportkostnaderna, vilket kommer att begränsa ekonomiska transaktioner där geografiska avstånd är en faktor.

  7. För att marknaden ska fungera måste resurser allokeras på ett korrekt sätt. Klimatförändringen kostar 2 % av BNP och stigande. Den kostnaden ska rimligtvis smetas ut på dom som är skyldiga till föroreningen. Dessutom är oljeindustrin den mest subvensionerade industrin i världen. Så en höjning av bensinskatten är rimlig. Vi inom MP skulle nog egentligen vilja höja mer.

Webbplatsen använder cookies, vg se: Integritetspolicy

2019 - Klassiskt liberala partiet - Omstart för Sverige

Design: Tecknare.se