Därför vill vi lämna EU

Det Europeiska samarbetet började med stål- och kolgemenskapen på 1950-talet och vidare med Europeiska gemenskapen och sedermera Europeiska unionen. Det som en gång handlade om handelsavtal, tullfrihet, fri rörlighet av kapital och människor – blev en politisk union. Och kanske har den federala tanken funnits med från början, dvs tanken om ett förenat Europa.

Fri handel

Fri handel kräver inte en politisk union. I Norden har vi länge haft passfrihet och fri rörlighet av arbetskraft, utan att vi för den skull skapat en politisk union. Alla nordiska länder sköter sig själva, och löser sina problem på lokal nivå. Däremot har vi samarbetsavtal om diverse utvalda saker.

På samma sätt kan vi i framtiden ha fri handel i Europa och diverse samarbetsavtal, om vi så önskar, utan att vara del av en politisk union. Vi vill inte ge upp vårt självbestämmande. Det är en stor skillnad på samarbeten, avtal – och en politisk union.

Demokrati

Frågan är om demokrati är skalbart? På lokal nivå kan man i princip träffa borgmästaren eller ett kommunalråd och lägga fram sina problem. Men vem reser till Bryssel och klagar?

För varje nivå som demokratin lyfts upp, så försvagas medborgarens makt. Demokrati handlar om folkstyre och närhet till makten.

Politikerna ska kunna se väljarna i ansiktet och stå för sina ord. Detta ser vi allt mindre av i Bryssel. Avståndet till makten ökar, vilket bidrar till politikerförakt, misstro och splittring. Det är en utveckling som vi tycker rimmar illa med den västerländska liberala demokratin och dess traditioner.

Är vi nationalister?

Vi är snarare regionalister, då vi vill att varje kommun eller region ska få så mycket makt och egenstyre som möjligt. Att skala upp maktapparaten och koncentrera makten till federala institutioner i Bryssel påminner snarare om imperialism. Och vi är varken nationalister eller imperialister.

Den gemensamma valutan

Euron blev inte riktigt som vi tänkt oss. Den gemensamma valutan sträcker sig över flera olika språkområden, ekonomier och kulturer. Medlemsländerna har inte längre kontroll över sin valuta- och finanspolitik, och den gemensamma valutan verkar bidra med obalanser utöver valutaområdet. Tydligast ser vi exemplet i Grekland och andra sydeuropeiska länder, som hamnar i kris efter kris, men små möjligheter att ta sig ur situationen. Detta är ohållbart i längden.

Risker

Givetvis finns det risker med att lämna unionen. Skilsmässan kan dra ut på tiden, och det kan komma att kosta både vad gäller tålamod men även pengar. All politik handlar om risker. Det finns även risker med att stanna, de interna problemen är många, och finns det en plan om unionen splittras? Vi bedömer att det bästa alternativet är att lämna EU.

Vad händer efter Swexit?

Det finns givetvis flera olika scenarion. Ett scenario är att Sverige drastiskt sänker sin bolagsskatt, för att locka till sig investerare och företag, och raskt skapar handelssamarbeten med Storbritannien och The Commonwealth of Nations, Norge, Schweiz, inklusive USA, Kina, Japan etc. Och givetvis även med de kvarvarande länderna inom EU. Och självklart ska vi ha kvar vårt Nordiska samarbete som tidigare med öppna gränser mellan våra länder i Norr.

Vi vill inte att demokratin urvattnas. Vi vill inte ha överstatlighet. Vi vill inte ha en dysfunktionell valuta. Utan vi vill ha ett fritt Europa med starka och regionala demokratier.

Och i Europaparlamentet vill vi verka för decentralisering och avveckling av unionens befogenheter.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

    Webbplatsen använder cookies, vg se: Integritetspolicy

    2019 - Klassiskt liberala partiet - Omstart för Sverige

    Design: Tecknare.se