6. Arbete och välfärd

6.1 Välfärd efter välfärdsstaten

Klassiskt liberala partiet anser att ekonomisk trygghet i vardagen är av stort värde. Vi är dock kritiska till välfärdsstaten. Välfärdsstaten kräver en enorm administration som slukar via skatter stora delar av de värdefulla resurser som kommer från företag och privatpersoner. Dessa resurser gör större nytta i produktiv verksamhet, där de bidrar till fler och säkrare jobb, högre produktivitet och högre välstånd för samhället som helhet.

Vi anser att välfärdsstaten bidrar till att undergräva personligt ansvar och respekten för produktiv verksamhet som den viktigaste grunden för ekonomisk trygghet och självkänsla. Dessutom upplever en välfärdsstat alltid att utgifterna för välfärdssystemen ständigt ökar, vilket ofta leder till hög statsskuld, budgetunderskott och till och med stora ekonomiska kriser. Det här är en utveckling vi redan ser i vissa europeiska länder. För Sveriges del kommer ökade välfärdskostnader att leda till allvarliga problem.

Andra politiska partier förespråkar en reformering av välfärdsstaten i syfte att göra det hållbart på lång sikt. Klassiskt liberala partiet anser att välfärdsstaten i ett långsiktigt perspektiv alltid rör sig i riktning mot högre utgifter och brist på hållbarhet, oavsett vilka reformer man måste genomföra. Vi strävar därför efter ett hållbart alternativ till välfärdsstaten, som på lång sikt innebär att överföra ansvaret för välfärdssystemen till den civila sektorn. Det innebär att vi vill trappa ner och så småningom avskaffa välfärdsstaten och ersätta den med ett system baserat på privat finansiering, organisation och entreprenörskap.

Ett sådant system är mer stabilt och hållbart över tid eftersom det inte är föremål för olika regeringskonstellationers oförutsägbara planer och prioriteringar, och för att det finns en starkare koppling mellan intäkter och utgifter. Det svarar vidare bättre och snabbare på förändringar i konsumenternas behov, samt stimulerar en högre grad av personligt ansvar.

Klassiskt liberala partiet anser att en nedtrappning av välfärdsstaten är ett krävande projekt, och vi vill att den långsiktiga omvandlingsfasen ska bli så smidig som möjligt för de flesta. Det innebär att på kort och medellång sikt vill vi inte göra stora nedskärningar i centrala välfärdssystem för personer som verkligen är beroende av sådana system. Vi vill också först prioritera stora minskningar på andra områden i de offentliga budgetarna, så att stora skattelättnader kan utlösas redan innan man börjar nedskärningar i centrala välfärdssystem. På så sätt blir medborgarna bättre förberedda för nedskärningar i offentliga förmåner genom att få högre disponibel inkomst som kan sättas in i privata system.

Klassiskt liberala partiet vill:

  • Gradvis minska de offentliga utgifterna till välfärdssystem, men på kort och medellång sikt inte genomföra stora nedskärningar i förmåner för personer som verkligen är beroende av förmåner.
  • Prioritera nedskärningar på andra, mindre viktiga områden innan stora nedskärningar i centrala välfärdssystem.
  • På lång sikt överlåta ansvaret för drift och finansiering av samtliga välfärdssystem till det civila samhället.

6.2 Arbetslivet

Klassiskt liberala partiet konstaterar att den absolut bästa välfärdspolitiken är den som ger människor möjlighet att klara sig själva genom eget arbete och inkomst. Det paradoxala med välfärdsstaten är att den å ena sidan skall hjälpa människor som faller utanför arbetsmarknaden, men å andra sidan bidrar till att höja tröskeln in på arbetsmarknaden, bland annat genom rigorösa arbetsmarknadslagar och hög arbetsgivaravgift. Detta gör det dyrt och riskfyllt att anställa nya medarbetare. Klassiskt liberala partiets välfärdspolitik består därför huvudsakligen av att göra tröskeln in till arbetslivet så låg som möjligt, vilket i hög grad bidrar till att göra diverse stödsystem överflödiga.

Klassiskt liberala partiet vill bland annat kraftigt minska arbetsgivaravgiften, med ett långsiktigt mål att ta bort denna avgift helt. Dessutom vill vi ha en stark avreglering av arbetsmiljölagen. Detta säkerställer optimal flexibilitet på arbetsmarknaden, vilket gör svenska företag mer konkurrenskraftiga, vilket i sin tur skapar och säkrar jobben. Klassiskt liberala partiet är emot åldersgränser inom arbetslivet.

Klassiskt liberala partiet ser värdet av fackföreningar när det gäller att säkerställa bästa möjliga arbets- och lönevillkor för anställda i företag. Vi är för full föreningsfrihet, och därför bör det inte finnas några hinder för upprättande av fackföreningar. I linje med principen om likhet inför lagen, skall fackföreningarna emellertid inte få någon form av särbehandling eller privilegier från myndigheterna, och därför bör det finnas en fullständig separation mellan stat och fackförbund. Klassiskt liberala partiet är för en fri och flexibel lönesättning för att säkerställa företagens hållbarhets och konkurrenskraft och stora fackföreningar kan i vissa fall vara ett hot mot detta.

Fackföreningarna bör inte tillåtas diktera löne- och arbetsvillkor för dem som väljer bort medlemskapet. Arbetsgivarna måste själva få ingå avtal om löner och arbetsvillkor individuellt med arbetstagarna, även för eventuella utländska arbetare som är villiga att acceptera lägre löner.

Klassiskt liberala partiet vill:

  • Arbeta för en välfärdspolitik som i första hand innebär att tröskeln in till arbetslivet ska bli så låg som möjligt.
  • Ha en nedtrappning av arbetsgivaravgiften med sikte på tidigt avskaffande.
  • Gradvis avreglera arbetsmiljölagen och på sikt ersätta detta med privata avtal.
  • Stödja rätten att skapa fackförbund, men ha en fullständig skillnad mellan stat och fackföreningar.
  • Avskaffa skatteavdrag för fackföreningsavgifter.

6.3 Pensioner

Klassiskt liberala partiet vill på lång sikt att pensionerna ska vara privat finansierade, men inser samtidigt att detta måste ske i en gradvis  process. Vi kommer så långt som möjligt att möta dagens pensionsförpliktelser, bland annat genom försäljning av offentliga fastigheter och statliga ägarandelar i näringslivet. Vi vill samtidigt minska Pensionsmyndighetens framtida andel av pensionsutbetalningarna parallellt med genomförandet av stora skattesänkningar, vilket i sin tur frigör mer pengar för privat pensionssparande för företag och privatpersoner.

Klassiskt liberala partiet vill stimulera framväxten av konkurrerande privata pensionsfonder som kommer att stå för en större andel av pensionsutbetalningarna i takt med minskningen av Pensionsmyndighetens utbetalningar. Andra länder använder sig av privata pensionsfonder med stor framgång, och sådana fonder kan vara en viktig aktör i näringslivet och en viktig bidragsgivare till ekonomisk tillväxt. Privat sparande är generellt hälsosamt för ekonomin som helhet. Minskningen av Pensionsmyndighetens utbetalningar ska ske på ett sådant sätt att de som har kommit längst i sin karriär får små eller inga nedskärningar, medan neddragningarna för andra arbetstagare ökar ju kortare tid du har arbetat. Klassiskt liberala partiet vill inte skära i pensionerna för dagens pensionärer.

Klassiskt liberala partiet vill avveckla det skattefinansierade ”pay-as-you-go”-systemet, där pensionerna finansieras med nuvarande skatteintäkter. Vi anser att detta system är oförutsägbart eftersom det bland annat är sårbart för variationer i antalet aktiva i arbetslivet. I ett system som bygger på privata besparingar genom fonder och försäkringar finansierar varje person sin egen pension, både individuellt och genom att arbetsgivare sätter av medel genom tjänstepensioner. Staten ska inte bestämma storleken på pensionsavsättningarna.

Pensionspolitiken måste ses i samband med att Klassiskt liberala partiet stöder drastiska nedskärningar av inkomstskatten, avskaffar sociala avgifter och avskaffar kapitalbeskattningen. Detta frigör både ytterligare medel för avsättningar, samtidigt som människor får behålla mer av vinsten vid fonduttag eller andra långfristiga placeringar. Klassiskt liberala partiet vill tillsvidare behålla en skattefinansierad minimipension för dem som inte kan spara till pensionen på egen hand. På lång sikt vill vi dock att minimipensioner skall finansieras privat, till exempel genom frivilliga donationer till privata investeringsfonder i kombination med medel från privata välgörenhetsorganisationer.

Klassiskt liberala partiet vill:

  • Inte skära i dagens pensionsförmåner, utan göra neddragningar i Pensionsmyndighetens förmåner till framtida pensionärer baserat på hur länge man har jobbat.
  • På längre sikt att staten att drar sig ur pensionssystemet och införa ett helt privat pensionssystem baserat på försäkringar och fondsparande.
  • Tillsvidare behålla skattefinansierad minimipension, men på sikt arbeta för att skapa privata finansieringskällor.

6.4 Sjukpenning

Sverige har för närvarande en av världens mest generösa system för sjukpenning, och systemet kostar enorma summor varje år. Samtidigt har Sverige hög sjukfrånvaro jämfört med andra länder, vilket tyder på att det finns en stark korrelation mellan de höga förmånerna och människors benägenhet att sjukanmäla sig. Vi vill börja med att minska sjukpenningen, till en början till 70 procent av lönen både för den period som omfattas av arbetsgivaren och den period som omfattas av Försäkringskassan.

Därefter kommer förmånerna gradvis minska ytterligare eftersom skatter och avgifter sänks, och samtidigt ska sjuklöneperioden kortas. På kort sikt introducerar vi två karensdagar och sänker sjuklöneperioden ner till sex månader. På längre sikt kommer Klassiskt liberala partiet att arbeta för att den sjukpenningen skall vara privat organiserad och finansierad.

Den ekonomiska bördan i samband med sjukpenningen måste således fördelas mellan arbetsgivare och arbetstagare, där parterna är fria att komma överens om organisationen och finansieringen. Staten ska inte kräva att arbetsgivarna ska täcka en viss del av lönen. Det är emellertid naturligt att arbetsgivare sätter av medel till sjukpenning på samma sätt som för pensionering, samtidigt som anställda kan sätta av egna medel och / eller ta en sjukförsäkring. Genom att göra sjukpenningen till ett förhållande mellan arbetsgivare och anställda får båda parter ett starkt ekonomiskt incitament att arbeta för att arbetstagaren ska återvända till arbetet så snabbt som möjligt och att satsa på förebyggande åtgärder.

Klassiskt liberala partiet vill:

  • På kort sikt minska den offentliga sjukpenningen till 70 procent, införa två karensdagar och sänka maximal tid för sjukpenning till sex månader.
  • Minska de offentliga förmånerna ytterligare och stimulera uppkomsten av privat sjukförsäkringar.
  • På lång sikt överlåta organisation och finansiering av sjukpenningen till anställda och arbetsgivare.

6.5 Funktionshinder

Klassiskt liberala partiet medger att någon kan ha otur och hamna i en situation där man inte längre kan arbeta för uppehället, antingen för en kort eller längre period. Vi vill ha bra, säkra och inte minst hållbara system för dem som av en eller annan anledning har blivit oförmögna att arbeta. I det statliga välfärdssystemet blir många som ”pingpongbollar” i ett byråkratiskt och ofta ineffektivt system, och dessutom kan handikapp leda till att människor blir passiva och hålls utanför arbetslivet, även om personen är i stånd att utföra produktivt arbete. Detta är skadligt för både den berörda personen och samhället i allmänhet.

Klassiskt liberala partiet vill ha en långsiktig övergång till ett system där utgifter för uppehället vid funktionshinder finansieras privat. Detta kan ske genom att fördela utgifterna mellan den funktionsnedsatte själv via privata invaliditetsförsäkringar och arbetsgivare, som sätter av medel för ersättningar på samma sätt som med pensioner. Stora skatte- och avgiftslättnader ger medel till detta ändamål.

Klassiskt liberala partiet vill ha en ansvarsfull utveckling inom detta område, vilket innebär att det inte kommer att göras betydande nedskärningar i ersättningar till personer som redan är beroende av offentliga förmåner, och som absolut inte kan få ett förvärvsarbete. De som ännu inte blivit klienter i det offentliga systemet kommer i allt högre grad att vara beroende av privata alternativ och kommer att få reducerade offentliga förmåner. Statliga förmåner bör minskas steg för steg och förutsägbart, där en stadigt ökande andel av förmånerna kommer att täckas av privata medel.

Klassiskt liberala partiet vill ha en fortsatt hög tröskel för beviljande av allmänna ersättningar, i syfte att så mycket som möjligt minska antalet personer som hamnar inom den offentliga ersättningen för funktionshinder. Det innebär att den som ansöker om ersättning måste genomgå grundliga läkarundersökningar för att säkerställa att personen faktiskt har betydande nedsatt arbetsförmåga. Vidare bör huvudprincipen alltid vara rehabilitering snarare än ersättning. Man skall satsa på förebyggande rehabilitering för personer som riskerar att bli funktionsnedsatta för att minska risken för att de ska få behov av ersättning. Ersättningen ska utan undantag beviljas som den sista lösningen. Arbetsförmågan hos personer som beviljats ersättning ska omprövas regelbundet. Om arbetsförmågan försämras vid ett senare tillfälle eller efter upphörande av ersättningarna bör det vara möjligt att åter införa ersättningen. Som huvudregel kommer ersättningar inte att beviljas ungdomar.

Klassiskt liberala partiet vill:

  • Avstå betydande nedskärningar i ersättningar för personer som för närvarande är beroende av sådana förmåner.
  • Gradvis minska de offentliga ersättningarna på ett korrekt sätt och lägga grunden för större privat finansiering.
  • Vidta åtgärder för att så få som möjligt ska hamna i den offentliga stödsystem.
  • På lång sikt överföra både finansiering och organisering av stöd åt funktionsnedsatta till det civila samhället.

6.6 Övriga sociala förmåner

När det gäller finansiering av uppehälle vid ofrivilligt intäktsbortfall vill Klassiskt liberala partiet på lång sikt att varje individ själv ska stå för denna själv,  genom att bl a avsätta en del av sina inkomster för sådana ändamål, eller försäkra sig genom arbetslöshetsförsäkring och liknande. Sådana försäkringar finns redan idag och kommer att bli mer utbredd när statens roll på detta område har trappats ned. Samtidigt frigör stora skattelättnaderna mer pengar till eget sparande och försäkringar.

Klassiskt liberala partiet medger att det kommer att ta lång tid att bygga upp verkliga alternativ till offentliga stödsystem till obemedlade och ekonomiskt missgynnade, eftersom välfärdsstaten har begränsat uppkomsten av sådana alternativ genom att lägga omfattande beslag på privata medel. Tillsvidare vill vi därför behålla grundläggande stödsystem för dem med verkliga behov, samtidigt som vi prioriterar nedskärningar i andra offentliga utgifter. Vi kommer att arbeta för en kontrollerad och förutsägbar minskning av kostnaden för offentliga stödsystem, samt att sörja för att systemen är riktade och selektiva så att bara människor med verkligt behov får stöd. Samtidigt kommer vi att stimulera framväxten av system baserade på privat initiativ och ansvar. Klassiskt liberala partiet vill ha en utveckling där civila, sociala institutioner spelar en successivt större roll för att hjälpa missgynnade personer, som familjer, samhällen och välgörenhets- och frivilligorganisationer.

I dagens system kommer Klassiskt liberala partiet på kortare sikt att minska ersättningsnivån och den maximala utbetalningsperioden för arbetslöshetsersättning. Klassiskt liberala partiet vill också ha en stark förenkling av systemet för utbetalning av sociala förmåner och kommer att utreda möjligheten att slå samman flera av dagens förmåner och göra en betydande förenkling av behörighetskraven. Endast de med verkliga behov kommer att få förmåner, och det utan att bli pingpongbollar i ett byråkratiskt, oöversiktligt välfärdssystem.

Offentliga stödsystem för missgynnade personer bör utformas på ett sådant sätt att ett arbete aldrig leder till en total inkomstminskning. Hjälp till självhjälp bör alltid vara en viktig vägledande princip i samband med finansiella stödsystem. En minskning av förmånerna till de offentliga stödsystemen måste ses i samband med avskaffandet av arbetsgivaravgifter och avreglering av arbetsmarknaden, vilket avsevärt minskar tröskeln till arbetslivet. En näringsvänlig politik och hög ekonomisk aktivitet kommer att ge ett varierat, flexibelt och rymligt arbetsliv som minskar behovet av generösa offentliga stödsystem.

Klassiskt liberala partiet vill:

  • Behålla grundläggande stödsystem för missgynnade personer tillsvidare, men underlätta för en större grad av civila lösningar.
  • På kort sikt minska utbetalningsperioden och ersättningsnivån för arbetslöshetsersättning.
  • Genomföra en kraftfull förenkling av systemet för sociala förmåner och kraven för beviljande.
  • På lång sikt arbeta för en överföring av ansvaret för alla sociala förmåner till civila institutioner

6.7 Försäkringskassan

Försäkringskassan är den statliga myndighet som hanterar de flesta av de offentliga välfärdssystemen och är enligt Klassiskt liberala partiet en ineffektiv institution. Eftersom ansvaret för sociala förmåner och välfärdssystem gradvis överförs till det civila samhället, minskar Försäkringskassans ansvarsområde och antal uppgifter kraftigt. Detta leder till en naturlig avbyråkratisering och bantning av myndigheten. På lång sikt resulterar utvecklingen i en nedläggning av Försäkringskassan i sin helhet.

I en längre övergångsfas kommer Klassiskt liberala partiet att behålla Försäkringskassan för att hantera de offentliga välfärdssystemen, men kommer samtidigt att aktivt arbeta för att göra myndigheten så liten och kostnadseffektiv som möjligt. På kort sikt kommer Klassiskt liberala partiet att arbeta för kraftiga förenklingar i utbetalningssystemet med sociala förmåner, vilket kommer att bidra till avbyråkratiseringen av Försäkringskassan. Klassiskt liberala partiet kommer att granska alla uppgifter som för närvarande ligger under Försäkringskassan och lägga ut uppgifter på anbud till privata aktörer där det är möjligt, till exempel uppgifter relaterade till arbetsmarknadsåtgärder och arbetsträning för klienter.

Klassiskt liberala partiet vill:

  • På kort sikt slimma och avbyråkratisera Försäkringskassan så mycket som möjligt.
  • Lägga ut arbetsuppgifter på anbud till privata aktörer där det är möjligt.
  • På lång sikt stänga ned Försäkringskassan helt och hållet.

6.8 Fattigdom

Klassiskt liberala partiet anser fattigdomen som ett stort problem. Den bästa lösningen på detta problem är att inte lägga hinder i vägen för välståndsutveckling och ekonomisk tillväxt genom statliga bestämmelser och höga skatter. Klassiskt liberala partiet anser att den bästa och mest hållbara politiken för fattigdomsbekämpning är att skapa ett samhälle som ger människor stora möjligheter att delta i värdeskapandet i samhället. Detta uppnås bäst genom en liberal näringspolitik som underlättar för en dynamisk och levande ekonomi. Allt empiriskt bevis visar tydligt att marknadsekonomin minskar fattigdomen mycket effektivare än alla alternativa system.

Samtidigt måste arbetslivet vara så flexibelt som möjligt och ha låg ingångströskel, så att så många som möjligt kan tjäna till sitt uppehälle på egen hand. Klassiskt liberala partiet vill även bidra till en förändring av uppfattningen att staten och det offentliga har det fulla ansvaret för att fånga upp människor som hamnar utanför. Vi vill ha en utveckling där det civila samhället tar en ständigt ökande del av detta ansvar genom bl a frivilliga föreningar och socialt entreprenörskap. Frivilliga föreningar som tar hand om socialt och ekonomiskt skydd för medlemmarna var redan starkt utbrett i många västländer före välfärdsstatens framväxt.

Klassiskt liberala partiet vill:

  • Bekämpa fattigdomen genom att skapa en mångsidig, dynamisk ekonomi med många möjligheter.
  • Gradvis minska det offentliga engagemanget inom fattigdomsbekämpning och lägga grunden för innovativa och effektiva lösningar i det civila samhället.
Webbplatsen använder cookies, vg se: Integritetspolicy

2018 - Klassiskt liberala partiet - Omstart för Sverige - Generic photos via Good Free Photos. Proudly designed by RTW