En högskola med inflation

Fler och fler börjar idag i högskolan. Samtidigt är inte kvalitén bra utan kallas rent av för ”Pisahögskolan” av Expressens Naomi Abramowicz.

Problemet är inte mängden pengar till högskolan. Vi lägger nästa 70 miljarder kronor varje år. Problemet ligger någon annanstans.

Högskolorna skriver ut vad en utbildning kostar. Exempelvis gymnasielärare i matematik: 600’000 kr vid Linköpings universitet för 5 år. Högskolorna har inget större incitament att göra utbildningen billigare. Det är inte deras studenter som betalar utan räkningen skickas till skattebetalarna.

Sen tillkommer levnadskostnader. Idag har CSN lån och bidrag. 5 års studier innebär lån på 360’000 kr och bidrag på 140’000 kr.

Sammanlagt blir detta 1,1 miljoner kronor. Om du, eller skattebetalarna, lägger så mycket pengar på din utbildning vore det rimligt att utbildningen är bra. Och tyvärr fallerar den på många punkter.

Vi föreslår därför att staten ska sluta att finansiera högre utbildning. På så vis kommer studenterna i högre omfattning att välja utbildarna som ger dem jobb. Om inte högskolorna kan leverera kommer de att behöva anpassa sig.

De som inte har råd då? Ja, redan idag finns det stipendier att söka. Det går också att ta lån eller helt enkelt låta en framtida arbetsgivare betala utbildningen. Man kan tänka sig att i en omställningsperiod så går det att låna av CSN men att du då står för hela kostnaden.

Radio Mises hade ett avsnitt från september 2016 där de diskuterar just om det svenska högskolesystemet, ”Utbildningsbubblan”. Det rekommenderas.