Ordföranden har ordet: Varför finns Liberala partiet?

Det finns något inom oss alla som driver oss framåt. Samma något som får oss att genomföra vardagliga uppgifter som att skapa en blommande trädgård som bär frukt om hösten, och enorma projekt som att vaccinera en hel världsdel. Mina drivkrafter ledde mig in i politiken och till Liberala partiet. Som ordförande får jag ofta frågor om varför vi finns och vad det är vi vill. Vad kan ett så litet parti tänkas vilja åstadkomma? Ni som är medlemmar, eller sympatiserar, får säkert också de här frågorna när ni berättar för er omvärld var ni står politiskt, när ni berättar om Liberala partiet och när ni beskriver vad ni tycker är fel på svensk politik idag. I den här texten kommer jag att ge några av mina svar.

När Liberala partiet grundades var det för att fylla behovet av en representant för sann valfrihet i svensk politik och det är ett behov som fortfarande är angeläget. Jag tror att avsaknaden av valfrihet i vårt samhälle leder till en avsaknad av välbefinnande hos oss människor. Det kan förvisso vara enkelt och bekvämt att endast behöva välja mellan några få alternativ när vi ska fatta beslut, men det stimulerar oss inte och det låser in oss i snäva mallar. Ett tydligt exempel har vi inom skolpolitiken som är utformad som en pepparkaksform som barn pressas igenom oavsett om den passar dem eller ej. Ingen politiker visar tecken på vare sig kreativitet eller förmåga nog att utforma en skolpolitik som tillåter barn att vara egna individer och lära sig på det sätt som fungerar bäst för dem själva och deras familjer.

Även om Alliansen har genomfört några mindre privatiseringar och liberaliseringar under de senaste mandatperioderna så ser jag inga tecken på att den svenska, stillastående konsensusmodellen är på väg att ruckas i grunden, tvärtom. I partiledardebatten den 12 juni i år talade Jan Björklund, som påstår sig företräda ett liberalt parti, om att hans tålamod med näringslivets privata styrelser kunde brista och att det kan bli tal om könskvotering om förändringar inte sker i den takt som Björklund önskar. Troget den svenska konsensusmodellen löser även liberaler problemen med tvång: Näringslivet ska också pressas genom pepparkaksformen.

Jag vill lösa upp det klister som den svenska politiken har fastnat i. Jag vill att alla barn och deras föräldrar ska ha valfrihet och slippa trängas mellan några få kantiga alternativ. Jag vill att de ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar och jag menar det, på riktigt. Alla människor är individer och politiken behöver spegla detta faktum. Det låter sig inte göras med några få alternativ eller av att politiker anser sig veta vad som är bäst för näringslivet. Den svenska konsensuspolitiken leder till skavsår på samhället. Utan valfrihet blir vi initiativlösa. Jag tror inte att vi kan utvecklas till vår fulla potential utan andrum och handlingsfrihet.

Inom Liberala partiet tror vi på skapandet av en bättre värld och därför drevs jag hit. Vi strävar efter att ständigt göra saker bättre. Vi vet varför vi finns. Vi finns för att öka spridningen av liberala värderingar. Vi finns för att Sverige behöver ett liberalt alternativ i riksdagen. Vi finns för att kämpa för ökad frihet i Sverige. För valfrihet åt människorna som utgör samhället så att allas våra drivkrafter kan leda oss mot ett större välmående. För valfrihet, för dig.

/Emil Tisell, ordförande Liberala partiet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Att ett tiotal familjer ansett sig behöva gå i landsflykt till bland annat ,det för all del sympatiska, Åland på grund av en “liberal” skolministers beslut att införa samma skollagstiftning som Hitler införde i Tyskland 1938 är i sig en bra illustration av varför Liberala Partiet behövs. Liksom alliansregeringens olika andra svek.