En långsiktig strategi för frihetlig politik

Vi har fått höra att KLP är partiet som många gillar, men ingen röstar på. Och det finns en underliggande poäng i detta, somliga tycker att det är strategisk viktigare att rösta på större partier, andra menar att vårt budskap är lite väl utopiskt.

Och hur skulle egentligen en libertariansk eller klassisk liberal politik fungera i riksdagen?

Skulle vi skära i alla bidragen från dag ett, så att fattiga och pensionärer hamnade på gatan? Skulle vården privatiseras omgående, så att bara de rika hade råd att besöka sjukhusen osv osv. Är vår politik i själva verket en god tanke, men en säkerhetsrisk i själva genomförandet? En utopi?

Nej, är det självklara svaret. Precis som socialdemokrater har tålamod, och vill införa socialism på parlamentarisk väg under en lång tid av reformer. Även vi är långsiktiga, vi vill genomföra våra reformer långsamt så att ingen kommer till skada i processen.

Kanske har libertarianer och klassiska liberaler varit lite väl utopiska och filosofiska, på bekostnad av realpolitik och verklighetsförankring. Vissa politiska förändringar kan inte införas över en natt, utan samhället måste förmodligen förberedas i decennier. Och vår strategi bör kommuniceras på ett pedagogiskt sätt, så att folk förstår inte bara vart vi är på väg, utan även hur det ska gå till.

Det handlar om utvärderingar, effektiviseringar, och slutligen om större reformer och privatiseringar. Här kommer en grov skiss för en långsiktig strategi, givet att KLP vore en ledande kraft i riksdagen.

Kort sikt (1-3 mandatperioder)

Skatterna sänks, och den statliga byråkratin trimmas. Här gäller det att utvärdera och effektivisera befintliga system, och förbereda dem för privatisering. Vi börjar titta på grundlagen och förbereder inför kommande ändringar. Värnskatt och statlig inkomstskatt avskaffas, gårdsförsäljning av alkohol tillåts, enklare byggregler, hemskolning, lättare droger tillåts för hemmabruk.

Strategin påminner om en ganska ordinär borgerlig politik.

Medellångt perspektiv (3-8 mandatperioder)

Nu genomför vi inte bara skattesänkningar utan även större skattereformer, och tar bort punktskatter och moms. Vi börjar privatisera vården och skolorna på allvar. Vi har även börjat att avreglera bostadsmarknaden, gjort det lättare att få bygga på sin egen mark, avskaffat alkoholmonopolet etc. Drogliberaliseringen utökas. Utfasningen av statliga bidrag är påbörjad. Arbetslöshetsersättning och sjukfrånvaroersättning sköts av försäkringsbolag, fackföreningar etc. Utfasning av det statliga pensionssystemet, i förmån för privat sparande. Vi har både helprivata sjukhus och offentligt finansierade. Samma sak gäller skolorna, det finns både statliga/kommunala och helprivata. Kommuner och regioner har fått mer egenstyre. Polisen och försvaret har effektiviserats och har en god budget.

Den här fasen påminner om tyngre borgerlig politik, med vissa frihetliga inslag.

Lång sikt (+8 mandatperioder)

Nu har vi en låg platt inkomstskatt och inget annat. Väldigt få regleringar. Helprivata skolor. Helprivata sjukhus som finansieras av sjukvårdsförsäkringar. Vi har infört republik eller liknande, med konstitutionsdomstol, samt en justitiekansler med rätt att avsätta ämbetsmän som misskött sig. Vi har avskaffat 4%-spärren, minskat riksdagen och minimerat det statliga byråkratin. Kvar finns egentligen bara militär, polis, domstolar och rikets styre. Kommuner och regioner har en hög grad av självständighet. Även socialhjälpen lämnas över åt civilsamhället, om en fungerande lösning finns tillgänglig.

Allt är inte privat och drivet av näringslivet, mycket är kooperativt, föreningsägt eller har andra former. Därför är vår ideologi egentligen varken höger eller vänster. Det är fritt fram att starta arbetarstyrda företag, arbetarkollektiv, bildningsförbund, samt fackföreningar som håller i socialförsäkringarna, så länge man inte tvingar in andra i sitt system. Den klassiska liberalismen bygger på avtalsfrihet och ickevåldsprincipen, så långt det går.

Den långsiktiga politiken är klassiskt liberal/libertariansk och vi har helt eller delvis nått våra mål.

Givetvis är detta en grov skiss. Mycket har lämnats utanför, men det är ändå ett ramverk för en långsiktig utfasningspolitik, vars syfte är att skapa stabilitet över tid. Så att landet inte hamnar i oreda, ekonomiskt eller socialt kaos. Tanken är att göra en fungerande realpolitik av en filosofi.

Därutöver finns det flera sätt att arbeta för ett mer frihetligt samhälle. Man kan göra det via kulturen, media, näringslivet, genom att själv vara ett exempel osv. KLP har valt en politisk väg, som i sin tur skulle underlätta för alla andra som i sin vardagsmiljö kämpar för ett friare liv, mindre stat och mer civilsamhälle.