Kultur

Beatrice-Gate

Sveriges justitieminister Beatrice Ask blev igår ofrivilligt en del av nyhetsflödet [Aftonbladet], [DN] då hon på facebook länkade till en artikel av satirsiten The Daily Currant där det bland annat hävdas att:

”Colorado is reconsidering its decision to legalize recreational pot following the deaths of dozens due to marijuana overdoses. According to a report in the Rocky Mountain News, 37 people were killed across the state on Jan. 1, the first day the drug became legal for all adults to purchase. Several more are clinging onto life in local emergency rooms and are not expected to survive.”

Källan Rocky Mountain News var en dagstidning som lades ned 2009. Andra inte särskilt subtila ledtrådar om att det hela handlade om satir var att ett av offren uppgavs vara Jesse Pinkman samt att det, så vitt jag vet, inte någon gång rapporterats om att 37 personer skulle dött av att brukat marijuana under en dag i något land eller delstat där drogen redan är laglig. Det hävdas till och med på vissa håll att det totala numret dödliga överdoser av THC genom tiderna är 0, eftersom det skulle behövas ett femsiffrigt antal ”joints” innan någon fått i sig de doser som behövs för att ämnet ska vara dödligt.

DN uppger att Beatrice Asks pressekreterare Per Claréus inte kan säga att justitieministern insåg att artikeln handlade om satir eller inte.

Mer, lite grövre, humor går att finna här.

Innan cannabismissen var Beatrice Ask antagligen mest känd för idén om att misstänkt sexköpare redan innan fällande dom skulle bli uthängda offentligt genom ”rosa kuvert”.

Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet, beskrev idén som en ”hårresande tanke” och uppgav för nyhetskanalsen.se att: ”Det är inte en acceptabel människosyn. Det är en återgång till medeltiden”. Enligt samma DN-artikel ska generalsekreteraren ha menat att ”rättssäkerhet handlar om att en misstänkt ska dömas i domstol av en oberoende domare och inte av omgivningen”, vilket i och för sig är en grundbult för varje seriös rättsstat, men tydligen inte en självklarhet för vår regering.

Frågan som måste ställas när den här typen av saker händer är nog egentligen om det alls går att ha något förtroende för Beatrice Ask som justitieminister, vad tycker ni?

Torsdagsintervju: Per Bylund

Per Bylund är engagerad i den libertarianska rörelsen både i Sverige och USA. Han har varit engagerad i Frihetsfronten, varit med och arrangerat Walk for capitalism i Stockholm, är en av grundarna till siten Anarchism.net och skriver ofta på bland annat LewRockwell, mises.org, mises.se och striketheroot. 2007 flyttade han till USA för att doktorera på University of Missouri. Idag jobbar han som forskare vid Baylor University.

Bylund Mises fellow 2012_small

LP: Hur kommer det sig att du blev engagerad i österrikisk ekonomi och frihetsfrågor? 

PB: Det är egentligen två frågor och jag håller dem gärna isär. Anledningen är att österrikisk ekonomi är en vetenskap och därmed positiv och värderingsfri, medan frihetsfrågor bara handlar om värderingar och är helt och hållet normativt. Men ofta är intresset för bägge på något sätt relaterade. Så också för mig.

Jag blev egentligen intresserad av frihetsfrågor som del av ett engagemang i Moderata ungdomsförbundet på 1990-talet. Efter att både ha utsatts för och förfasats över de klassiska eller ny-liberala medlemmarnas argumentation fanns inget alternativ än att godta dem. Det är ett ganska uppenbart steg om man, som jag, ser konsekvens och stringens som viktiga också när det gäller värderingar. Mina tidigare åsikter var blott åsikter – och helt godtyckliga liksom oförenliga. När man accepterar den liberala grundsynen så anammar man också åsikter som hör ihop och bildar en helhet. Jag tror att det är bland annat därför som sådana som Ludwig von Mises talar om liberalismen som näst intill vetenskaplig.

Dessutom hade jag turen att under ett år vid ett amerikanskt universitet få Ken Schoolland som professor. Bortsett ifrån att han är tidigare guvernörskandidat för Libertarian Party har han skrivit boken Jonatan Godtrogens underbara äventyr, en frimarknadsodyssé som i dagsläget översatts till över 40 olika språk. Det är en oerhört kraftfull berättelse som tydligt visar hur galna regleringar egentligen är – men i klarspråk. Det var utan tvekan Ken som knuffade mig över kanten och in i libertarianismens förlovade land, om man säger så.

Österrikisk ekonomi var inte egentligen ett formellt intresse förrän jag började doktorera vid University of Missouri under Ludwig von Misesinstitutets Peter G. Klein 2007. Jag hade redan argumenterat både vitt och brett på ett klart österrikiskt sett, men var ganska dåligt påläst. Efter att jag deltagit i en del evenemang på Institutet i Auburn, Alabama, så började jag på allvar läsa om österrikisk ekonomi. Men det är 12-13 år efter att jag blev libertarian. (mer…)

Pensionerna sänks

Nästa år för Sveriges pensionärer mindre pengar i plånboken. Den allmänna pensionen kommer att sänkas med några hundralappar efter årsskiftet. Sänkningen beror på att pensionssystemet skulder inte får bli större än dess tillgångar. Systemet har tidigare blivit kritiserat för att vara politiskt styrt och inte tillräckligt effektivt. Exempel finns här och här.

Liberala partiet anser att pensionssystemet bör privatiseras och att enskilda människor är bättre på att ta ansvar för sin pension än politiskt tillsatta tjänstemän och kortsiktiga politiker som sällan ser längre än till nästa val.

Porrförbud?

Priset som veckans moraltant går till Ung Vänsters Johanna Granbom. Artikeln innehåller förutom ett förslag om lagstiftning mot internetporr också ett konstaterande om ”att kunna titta på porr på nätet är ingen rättighet“. Hon hinner även med att förfasa sig över kvinnor i reklamfilmer, förklara hur sexualundervisningen ska utformas och ta upp vikten av feministiskt självförsvar. (mer…)

Liberala notiser, 22:a juli

Sexarbetares utsatta situation

Veckans sorgligaste nyhet i Sverige kan mycket väl vara att den svenska sexarbetaren Eva Marree Smith Kullander (känd som Petite Jasmine) mördats. [expressen] [motpol] [huffingtonpost]

Dådet inträffade den 12:e juli och den 19:e juli hölls demonstrationer utanför Svenska och Turikiska ambassader som protest emot våldet mot sexarbetare.

Många lägger skulden för det hemska dådet på den misslyckade svenska lagstiftningen och politiken. Huffintonpost skriver:

”Despite being the poster nation for sexual equality, Sweden’s laws on sex work and attitudes towards it are woefully patriarchal. The purchase of sex is illegal and the prevailing view is that sex work is a form of self-harm and women who choose to work in the sex industry are victims without agency or reason. The call by sex workers for ”rights not rescue” has consistently been ignored by authorities that would prefer to remove women from the sex industry, offering them no economic alternative, than address the issues for those working within it.

The resulting stigma pervades Swedish culture to the point that decisions such as that regarding the custody of Petite Jasmine’s children are based upon it. Had Petite Jasmine left the sex industry to appease the social services, she might be safe with her children now. However, she chose to stay and her children are in foster care while their father awaits trial for her murder.” (mer…)

Liberala notiser, 24 juni

Gothenburg Tea Party grundat

Gothenburg Tea Party har nyligen startats  för att protestera mot vägtullar och slöseri med skattepengar i Göteborg. På facebooksidan står följande:

”Kära Göteborgspolitiker vi ber er om en sak. Respektera varje skattekrona, så som om ni hade jobbat ihop till den själva! För ett individuellt Göteborg med mindre kommunal inblandning i våra liv.”

Grundaren Mattias Ternehäll förtydligade det hela för LP-bloggen:

”Vi har som mål att sänka skatten i Göteborg och att Kommunen endast skall syssla med kärnverksamhet, som skola vård och omsorg. Det skall inte slösas miljoner på jobbcoacher, ”kultur”, events, pariserhjul och ännu fler byråkratanställningar.”

Gruppen kommer att kampanja mot vägtullarna i Göteborg inför valet. Beroende på hur stor intresset blir kommer detta antingen att ske som ett lokalt parti eller som en intresseorganisation.

Organisationen söker för närvarande medlemmar som vill vara med ute och kampanja. Intresserade kan skicka mail till facebooksidan Gothenburg Tea Party. Konstituerande årsmöte kommer att hållas söndagen den 18e augusti. (mer…)

Liberala notiser, 17 juni

Boxningen som frihetsfråga

Boxning handlar om frihet, skriver krönikören Stefan Alfelt med anledning av knocken av Frida Wallbergs. Wallberg har vaknat upp och tackat för fansen stöd. Liberala partiet önskar Frida lycka till med allt och hoppas att hon blir fullt återställd.

Politiker som gör sin grej

Slöseriombudsmannen uppmärksammar SSU:s bidragsfusk.

SAS beskrivs av  Andreas Cervenka som ett svart håll för staten. Hur många miljarder ska det få kosta innan staten äntligen säljer av eller lägger ned?

Ron Paul-institutet jämför Obamaadministraionens hantering av Syrien med Bushadministrationens hantering av Irak. Via Dave1bs.

HAX skriver om vikten av att de som har makten respekterar medborgarnas rättigheter.

Andra notiser

Björn stal honung, skyddsjakt nekad. Det är i och för sig trevligt med biologisk mångfald och dylikt, men är det inte viktigare att småföretagare får skydda sin egendom?

Daniel West uppmärksammar på mises.se att det faktiskt går att lära sina barn något utöver det som lärs ut i statliga skolor, även om du inte får hemskola dem.

Adam Cwejman skriver på brännpunkt om hur LO agerar murbräcka för SD:s politik.

Tintin är priset vi betalar för ett fritt samhälle

Vi har under dagen kunnat följa turerna kring Kulturhusets politiska kommissarie, Behrang Miri, och hans försök att censuera delar av kulturarvet som han anser inte passar in.

“–All barnbokslitteratur borde ses över. Även vuxenlitteratur. Många människor från afrikanska länder bor här i dag, men vi har alldeles för lite kunskap om dem“ sade kulturhusets nya konstnärlige ledare Behrang Miri till DN som en kommentar på varför han valt att slänga ut Tintin och ge order om att resten av böckerna som tillhandahåll ska gås igenom och att bland annat böcker med rasistiskt och homofobiskt innehåll ska rensas ut ur ett ungdomsbibliotek. Vidare menade han att utrensningen är en del av en helt ny vision för kulturhuset där verksamheten ska styras utifrån diskrimineringslagen. Debatten om Tintin ska ha förts under lång tid på kulturhuset. Rimligen skedde detta på måndagen den 24e september då artikeln publicerades online klockan halv sex på tisdagmorgonen.

Den ”helt nya visionen” som Miri försöker iklä diskrimineringslagstiftningen, är inget annat än en auktoritär och totalitär vision om framtiden där det politiskt korrekta etablissemanget tar sig rätten att bestämma vad vi bör läsa. När någon börjar tala om att böcker ska ”gås igenom”, och ”rensas ut” är det dags att vi reagerar och börjar kämpa för vår frihet.

Tintin på kulturhuset
Bild: Tobias Boström

Bloggaren Cornucopia var tidigt ute och sågade upplägget under den lätt sarkastiska rubriken ”Svensk kultur berikas med censur och bokbål”  och på SVD fick kulturchefen möjlighet att leva ut sin fantasi om att skriva en hel krönika nästan enbart innehållande Tintin-referenser och konstaterar till slut angående idéen att cencurera kulturen att; ”Den som ger sig ut på jakt efter olämpligt innehåll i kulturen får lätt väldigt mycket att göra och halkar nästan alltid snett.”

Juridikbloggen frågar sig under rubriken ”Det, mina vänner, är censur”  vem som givit denna människa rätt att avgöra vad som borde finnas på bibliotekets hyllor och spekulerar i vad som blir nästa steg;

”Nästa gång är det någon självsvåldig person som anser att böcker som “hånar profeten” inte “borde finnas” på bibliotekets hyllor. Eller att böcker som gör narr av den kristna skapelseberättelsen inte “borde finnas”. Eller böcker som kritiserar fackföreningsrörelsen. Eller böcker som “förolämpar nationen”.

Det här, mina vänner, är exakt och utan minsta skillnad samma fasoner som leder till att kritiker av det sekulära Turkiet sätts bakom lås och bom, som för närvarande leder till att hus bränns ner och folk mördas i muslimska länder, som är grunden till att Pussy Riots medlemmar dömts. Det är diktatoriska fasoner.”

(mer…)

Public Service

Sveriges Television

I veckan publicerade Public Serviceutredningen sin rapport om public service framtida finansiering. Betänkandet framhärdar att den allmänna TV-avgiften bör ersättas av en obligatorisk skatt. Den påföljande debatten har i huvudsak varit uppdelad i två läger, de som är för en skattefinansierad modell och de som är för en som i dagsläget avgiftsfinansierad modell.

De olika argumenten sträcker sig från oberoende och bredd till avsaknaden av reklam. Samtliga av dessa argument är tunna och inte övertygande.

Public Service är inte oberoende eftersom styrelseposterna i de olika stiftelserna och bolagen ofta tillsätts med gamla politiker. Att större delen av journalisterna i public service är mer åt vänster (MP och V) än landet i övrigt bidrar inte till att mediet betraktas som oberoende.

Argumentet om public service måste finnas för att de smala programmen skall få utrymme och bidra till ett brett programutbud håller inte. Det satsas ofantligt mycket på program för att få höga tittarsiffror som dokusåpor och kändistäta frågesportsprogram. Allt för få smala program finns i tablån och allt för mycket för att dra massorna.

Public Service är inte reklamfritt. Reklamen är inte lika uttalad som i ”reklamkanalerna” men den finns där dold. Företag kan presentera och sponsra program och vara partners i produktionen av olika satsningar. Det görs smarta produktplaceringar. Artistporträtt och framträdanden i morgon- och kvällsprogram inför nya skivsläpp är i gråzonen för att betraktas som reklam.

Att välja mellan en skattefinansierad eller en TV-avgiftsfinansierad modell är som att välja mellan pest och kolera. Det mest rättvisa vore om de som konsumerar materialet också får betala för det – det vill säga omvandla nuvarande public service-bolag till ett modernt mediabolag som tar betalt för sina tjänster på samma sätt som andra bolag, med frivilliga abonnemangsavgifter. På detta sätt kan man välja om man vill nyttja programutbudet eller ej. Det nya mediabolaget skulle naturligtvis kunna samarbeta med andra medieleverantörer för att sälja sitt kanalutbud via deras nät och ge kunden ett enkelt val.

I framtiden ser man också till att mediabolaget säljs ut och privatiseras helt, i god liberal anda.

Georg Adlersparre och Revolutionen 1809, varför vi firar 6 juni

Idag är det Sveriges nationaldag. En dag för firande och stolthet. Men vad är det egentligen vi firar idag, och spelar det någon roll? Hur bör egentligen vi liberaler förhålla oss till vår nationaldag?

Svenska flaggan

Det finns ett antal anledningar som brukar nämnas till varför vi firar vår nationaldag just den 6 juni. Det primära syftet är att Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523. Men även 1809 års regeringsform, 1974 års regeringsform samt riksdagsordningen 1973 brukar nämnas.

Huruvida man överhuvudtaget vill fira en nationaldag eller ej är något som bara den enskilde individen kan avgöra. Men om man, som vi, anser att kulturarvet är något viktigt och att det är viktigt med en minsta gemensamma nämnare och en symbol att samlas kring, så borde vi fira något bättre än ovan nämnda anledningar (även om förändrade regeringsformar förvisso kan ses som något mycket positivt). Att fira tyrannen Gustav Vasas tillträde som kung, och med det slutet på valkungadömet och början på en alltmer centraliserad statsmakt är något vi som liberaler aldrig kan ställa oss bakom.

(mer…)

Liberala partiets nyårskrönika 2011

Året efter ett valår är alltid ett svårt år för ett parti. Folk är generellt sett trötta på politik. Ett partis aktivister och gräsrötter är trötta efter valkampanjandet och nästa val ligger så pass långt fram i tiden att det är svårt att säga exakt vad som måste prioriteras för att hitta toppformen lagom till nästa val. För ett ungt parti som Liberala partiet, utan direkta traditioner eller större erfarenheter, är det extra svårt då vi inte har någon direkt historia att förlita oss på. Därför gick vi in i år 2011 med viss beslutsångest och viss fundersamhet över vad vi skulle lägga vår energi på. Själv såg jag det som en chans att börja på nytt, att gå igenom hela partiets struktur och förbättra partiet på samtliga områden.

Årsmötet 2011

Vi i styrelsen har i år främst arbetat med att förbättra våra interna rutiner och hur vi arbetar med de projekt vi tar oss an. Det har varit ett år med mycket ”trial and error”. Om vi ska kunna bygga en stor och stabil organisation krävs det av oss som sitter i styrelsen att vi kan arbeta professionellt, något som inte alltid är det lättaste då flera av oss inte har någon större erfarenhet av tidigare styrelsearbete. Vi får istället förlita oss på en brinnande tro på den uppgift vi tagit på oss att utföra och på vår vilja att ständigt förbättra oss och att lära oss nya saker. Vi har kommit en bra bit på vägen och vi börjar se resultat av vårt arbete. Men arbetet är långt ifrån över och vi kommer självklart att ständigt sträva efter att bli bättre på våra uppgifter.

Ett annat område vi har arbetat hårt med är att förbättra våra kansliuppgifter. Vi har jobbat på att sänka partiets kostnader för porto och andra utgifter relaterade till stora medlemsutskick. Detta  innebär att vi nu har möjligheten att göra fler utskick till er, våra medlemmar. Vi har också gjort det enklare att blir medlem i partiet vilket har lett till en kraftigt ökad medlemstillväxt samtidigt som det minskat hanteringstiden för oss per ny medlem. Jag hoppas att vi ska kunna bli ännu bättre på det här området under nästa år.

Jag tror att det viktigaste för partiet just nu är att bygga upp en stabil grund att stå på både organisatoriskt och politiskt. Därför fokuserar vi just nu mer på dessa olika områden än på den utåtriktade verksamheten. Den kommer komma naturligt när vi har alla interna rutiner på plats eftersom vi då kommer ha mycket mer tid över till sådan verksamhet. (mer…)


2017 Klassiskt liberala partiet - Sveriges enda liberala parti
Proudly designed by Tioreo