Ge inga bidrag!

I dagarna har vi kunnat läsa hur skattemedel har använts för att stödja religiösa grupper som hyser ”odemokratiska åsikter”. Att dessa organisationer är motbjudande och bör bekämpas med alla till buds stående medel råder det ingen tvekan om, men såväl Per Gudmundson som vår ack så kloka ”demokratiminister” Birgitta Ohlsson förväxlar orsak med verkan. Problemet i sig är inte att dessa organisationer får statliga medel. Det är enbart ett symptom av det verkliga problemet, nämligen den demokratiska välfärdsstaten där människor anser sig ha rätt till andra människors egendom om det sker genom majoritetsbeslut.

Daniel Fjellström på första maj demonstration i Stockholm 2010
Fjellström på första maj 2010

Vi liberaler bör applådera dessa tillfällen för det illustrerar hur absurt systemet verkligen är. Gudmundson och Ohlsson har förmodligen aldrig reflekterat över det djupt omoraliska i att mina pengar ska gå till organisationer jag inte alls sympatiserar med (såsom politiska partier). Men nu när pengarna, på god demokratisk väg, även går till religiösa fanatiker så sker en reaktion. Den korrekta slutsatsen att dra vore att säga att inga skattemedel överhuvudtaget ska gå till några organisationer. Skattemedel ska användas till statens enda legitima uppgifter; beskydda medborgarnas liv, frihet och egendom. Men att hävda det är att hävda individers absoluta rätt till dessa. En om något, odemokratisk tanke.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Tja, som liberal blir du , mäkta upprörd över att organsiationer får bidrag i allmännhet, Någon disktinktion mellan presumtiva terrorister och folkdansvänner gör du inte. Inte heller reagerar du på det verkligt tragiska, att vårt samhälle, i ett historiskt perspektiv snabbt förvandlas demografiskt, kulturrellt och religiöst till ett nytt Libanon.

    1. Du lyckades att totalt missa poängen.
      Dessutom bygger ditt argument på att kultur inte frodas vid avsaknad av tvångsmässig finansiering. Om dagens kultur har “degenererats” på grund av minskande statliga bidra bör du också resonera att kulturen var “degenererad” innan staten började med storskalig finansiering av diverse kulturprojekt, vilket du troligtvis vet inte har förekommit tidigare än sen några dryga hundra år tillbaka.